Stress på gott & ont !

Stress kan vara bra i måttlig dos. För mycket blir ohälsosamt & för lite kan leda till ineffiktivitet. Ordet lagom gillar jag inte normalt men just i detta fall passar det alldeles utmärkt. Ordet stress hör man väldigt ofta. Så fort man inte kan hitta lösningen på ett problem eller om man vill ta en genväg så ploppar ordet stress upp.Precis som gubben i lådan. Oftast är det  lika ”fult” som gubben i lådan är ful.Stress behöver inte vara  något fult & dåligt alla gånger.Det beror på hur man är som individ & dosen såklart.Jag vet med mig själv att jag blir som mest effektiv när jag har lite stress som” jagar” mig.Jag kan t.ex fixa en trerätters och städa huset samtidigt på nolltid  om jag måste & vill. Jag fixar en två veckors pappershög  på några minuter om jag måste & vill.När tiden jagade mig i somras (SM triathlon) var det också stressigt.Stress som jag gillar& vill !

Nyligen råkade jag ut för något plötsligt.Alla i min omgivning trodde det var stress.Jag tycker att jag känner min kropp & knopp riktigt väl & var helt säker på att det var något annat som spökade. Jag brukar själv sätta stopp om något skulle bli för mycket.Men när omgivningen & ens närmaste om och om intalar en att man har haft väldigt mycket omkring sig senaste tiden & i samband med det använder ordet stress så ställer man sig frågan: Är jag verkligen sååå stressad att min egen kropp som jag har varit vän med i 40 hela år sviker mig? Kan det verkligen vara så? Neeej, det kan inte vara så,tänkte jag .Förnekelse & vägran att lyssna på min kropp tyckte väl vännerna. Ett par akutbesök senare som började med frågan: ”Är du stressad? Du har ju så mycket omkring dig har vi sett!  ” …….slutade tack vare min envishet & (min väninna som låg i) med många provtagningar , stick & röntgen av olika slag.Visst kan jag vara småstressad ibland, men vem är inte det? Jag älskar dock allt det jag gör och tänker fortsätta göra det. Vissa saker kanske får vänta men då blir det genast mer av annat skoj.

En liten kota i nacken ville & får visst stjäla uppmärksamheten ett litet tag.Senaste dagarna har jag lärt mig att  det som inte syns kan finnas och det som finns kan kännas. Tur man är kvinna ;)  Mitt i allt det eländiga hade jag rätt ofta ett stort leende på läpparna.Tack vare en av mina  bästa väninnor som satt och underhöll mig i 12 hela timmar så blev vistelsen en ”komihågvistelse”.Jag hamnade i en sal med en 70-årig ”sambo” som svarade : ”Ja jag har ätit min banan” när doktorn frågade: ”Har du tagit din Varan? ” Narkosdoktorn var extra trevlig för att han kände igen mig.(SVT1 trodde jag, men icke icke! Det var Fuck cancertavlan minsann:)) Som belöning fick jag många leenden & en extra tjock spruta.

Min slutsats:

  • Att hamna på akuten kunde ha varit betydligt värre.
  • Att människor ler & bär läppstift behöver ej innebära att de inte har ont
  • Jag älskar att göra mycket och ofta utan att det ska benämnas stressigt
  • Att bli understimulerad kan leda till  SM-medalj i väggklättring:)

bild (23)

Ingen jäkla nål detta! Värsta verktyget! Kanske dags att byta motto: ”Ska det va ska det va ordentligt!”

bild (64)

Är inte inbrottsbelägen på något sätt , men det är inte lätt när kexchokladen i 12 timmar skriker ”kom och ta mig” när man inte har ett enda mynt i fickan. Vad hände med år 2013 & kortdragningar???

 

 

 

 

Leave a Reply