Vi har det så jäkla bra!

Posted by on Nov 29, 2013 in Vardag | No Comments

Vi har det så jäkla bra! De färska rapporterna från Syrien är hjärtskärande. Mitt i en intervju med barn från Syrien får vi se en granat som  exploderar.Det kunde ha varit jag eller ännu värre: mina små guldkorn. Det känns så nära men ändå så långt bort!Mina föräldrar kom hit när Sverige behövde arbetskraft för ca 50 år sedan.Jag är född här.Har alltid velat åka till Syrien för att få se det land mina föräldrar vuxit upp i, men inser idag att det kanske aldrig blir av. 11000 barn har dött under två års tid.Det som händer där idag är rent utav sagt förjävligt!Omänskligt! Mardrömmarnas värsta mardröm!Det värsta är att det är människor som gör det här mot andra människor.Oskyldiga människor drabbas.Barnarbete…prostitution…kidnappning….livslångt trauma…..förjävligt!!!

Jag är glad att mina föräldrar var äventyrliga &  tuffa som vågade  lämna sin då trygga tillvaro för att komma till detta avlånga land.Hade de inte gjort det hade jag troligtvis inte suttit & käkat godsaker med benen uppdragna  i min mjuka goa soffa intill den mysiga knastrande braskaminen. Jaani….milt sagt förjävligt!

Syrien

Foto: Niclas Hammarström

Låt er ej luras…..

Posted by on Nov 28, 2013 in Skönhet & Hälsa, Vardag | No Comments

Tror jag var 5 år gammal & storebrorsan var 6.(Ja det stämmer. Han är bara 11 månader äldre än mig. Jag var inte planerad men blev väl helt ok ändå antar jag;). Glömmer aldrig hur imponerad jag blev av bror min när vi var i söndagsskolan en söndag förstås.Det var innan jul & den kvinliga prästen diskuterade meningen med julen &  berättade när de tre vise männen kom med en massa gåvor till Jesubarnet. Sen tog hon fram ett litet bord med en massa presenter i olika storlekar & färger. Ett var jättestort & hårt. Ett annat var stort & jättevackert med röda blanka sidenband. Ett tredje var slitet,grått & pyttelitet  med fult tidningsomslag. Vi var tre st som fick gå fram för att välja varsitt paket.Eftersom jag älskar vackra saker så valde jag det med röda band. Min bror valde  det fulaste minsta paketet. Minns att jag tyckte att han var så dum just i den stunden. Sen fick vi öppna paketen.Vem tror ni fick det vackraste innehållet? Min bror!!Mitt var tomt om jag minns rätt eller också var det något skräpigt inuti. Jag minns så väl hur jag tittade imponerande på MIN storebror. Självklart kände jag mig lite dum men jag var sååå stolt & tänkte:När jag blir stor ska jag bli lika klok som min bror. I hans paket var det en vacker porslinsfigur. Självklart fick lillasyster den :) Den dagen lärde jag mig mycket om det yttre & inre. Därmed inte sagt att jag fortfarande älskar vackra ting att vila ögonen på.

bild (68)

Damp ner två spännande kuvert i brevlådan. Vilket tror ni jag öppnade först?

bild (69)

Det blev en behandling för det inre ikväll. Infraröd värme.Underbar avslappning med många positiva effekter för kroppen.Givetvis blev det en  mask på ansiktet när jag ändå höll på.Gillar två flugor i en smäll :)

bild (66)

Låter mig fortfarande luras ibland.Ni ser…kanske kan få en halv julskinka….eller nåt;)

bild (67)

Den här ängeln med vackra guldband & sammetsklänning påminner mig lite om söndags-skoledagen.Hon ser rätt kall ut ….men vem skulle inte vara det om man var inslängd i en papplåda ute  i garaget i 11 månader?

jag o brorsan små

Inte lätt att va liten ju:)Han är fortfarande klok:)bild (70)Den här krubban byggde farsan min för flera år sedan. Den kommer fram varenda år.Den påminner mig & kidsen om vad julen egentligen handlar om <3

 

 

Ska vi slå vad?

Posted by on Nov 26, 2013 in Vardag | No Comments

Bilbesiktning idag. Rullar in bilen.Tar en kopp kaffe au lait medans männen jobbar på. Får en ögonbesiktning samtidigt på köpet under tiden jag väntar. Nöjd över att synen är som den ska. Ena snubben kommer & frågar vad jag har beställt. ”Standard?” ”Ingen aning.Gör det ni måste, men se till att den blir godkänd bara”, blir mitt svar. ”Inte så insatt i det hela”, försvarar jag mig till den unga killen som också väntar mittemot. ”Inte jag heller”, svarar han. Skönt! Då hade vi visst lite gemensamt helt plötsligt.En kompis messar samtidigt.Skriver & retas att den säkert ej går igenom besiktningen. ”Ska vi slå vad?”, svarar jag kaxigt. Fegisen vågar tack o lov ej svara på det.Tur det för två minuter senare kommer besiktnings-snubben tillbaka och  ser lite bekymrad ut.Dragkroken satt visst lite för bra. Ooops den har visst suttit där ett tag!Ett alldeles för bra tag. Hursomhelst ….”Mina bebisar tar jag hand om betydligt bättre”,svarar jag. En krok är faktiskt det minsta bekymret.Det kunde ha varit värre:)

Får söka upp en bilverkstad imorgon. Gå fram till en trevlig man &  säga: ”Ska vi slå vad om att du inte kan ta bort denna dragkrok?” Tror ni det kan funka;)?

bild (64)

Ni kan väl läsa sjätte raden. Annars är det bäst ni besiktar synen ;)

bild 2 (2)

Ett par minuter innan jag körde in bilen kom jag på att jag kunde använda dessa för att putsa bilen lite snyggt inifrån. Undrar om besiktningsgubbarna har suttit i en så väldoftande bil innan? . Problemet var bara att det blev lite  immigt på glasen.Eller rätt så mycket egentligen. Shine bright like a diamond:)

Stress på gott & ont !

Stress kan vara bra i måttlig dos. För mycket blir ohälsosamt & för lite kan leda till ineffiktivitet. Ordet lagom gillar jag inte normalt men just i detta fall passar det alldeles utmärkt. Ordet stress hör man väldigt ofta. Så fort man inte kan hitta lösningen på ett problem eller om man vill ta en genväg så ploppar ordet stress upp.Precis som gubben i lådan. Oftast är det  lika ”fult” som gubben i lådan är ful.Stress behöver inte vara  något fult & dåligt alla gånger.Det beror på hur man är som individ & dosen såklart.Jag vet med mig själv att jag blir som mest effektiv när jag har lite stress som” jagar” mig.Jag kan t.ex fixa en trerätters och städa huset samtidigt på nolltid  om jag måste & vill. Jag fixar en två veckors pappershög  på några minuter om jag måste & vill.När tiden jagade mig i somras (SM triathlon) var det också stressigt.Stress som jag gillar& vill !

Nyligen råkade jag ut för något plötsligt.Alla i min omgivning trodde det var stress.Jag tycker att jag känner min kropp & knopp riktigt väl & var helt säker på att det var något annat som spökade. Jag brukar själv sätta stopp om något skulle bli för mycket.Men när omgivningen & ens närmaste om och om intalar en att man har haft väldigt mycket omkring sig senaste tiden & i samband med det använder ordet stress så ställer man sig frågan: Är jag verkligen sååå stressad att min egen kropp som jag har varit vän med i 40 hela år sviker mig? Kan det verkligen vara så? Neeej, det kan inte vara så,tänkte jag .Förnekelse & vägran att lyssna på min kropp tyckte väl vännerna. Ett par akutbesök senare som började med frågan: ”Är du stressad? Du har ju så mycket omkring dig har vi sett!  ” …….slutade tack vare min envishet & (min väninna som låg i) med många provtagningar , stick & röntgen av olika slag.Visst kan jag vara småstressad ibland, men vem är inte det? Jag älskar dock allt det jag gör och tänker fortsätta göra det. Vissa saker kanske får vänta men då blir det genast mer av annat skoj.

En liten kota i nacken ville & får visst stjäla uppmärksamheten ett litet tag.Senaste dagarna har jag lärt mig att  det som inte syns kan finnas och det som finns kan kännas. Tur man är kvinna ;)  Mitt i allt det eländiga hade jag rätt ofta ett stort leende på läpparna.Tack vare en av mina  bästa väninnor som satt och underhöll mig i 12 hela timmar så blev vistelsen en ”komihågvistelse”.Jag hamnade i en sal med en 70-årig ”sambo” som svarade : ”Ja jag har ätit min banan” när doktorn frågade: ”Har du tagit din Varan? ” Narkosdoktorn var extra trevlig för att han kände igen mig.(SVT1 trodde jag, men icke icke! Det var Fuck cancertavlan minsann:)) Som belöning fick jag många leenden & en extra tjock spruta.

Min slutsats:

  • Att hamna på akuten kunde ha varit betydligt värre.
  • Att människor ler & bär läppstift behöver ej innebära att de inte har ont
  • Jag älskar att göra mycket och ofta utan att det ska benämnas stressigt
  • Att bli understimulerad kan leda till  SM-medalj i väggklättring:)

bild (23)

Ingen jäkla nål detta! Värsta verktyget! Kanske dags att byta motto: ”Ska det va ska det va ordentligt!”

bild (64)

Är inte inbrottsbelägen på något sätt , men det är inte lätt när kexchokladen i 12 timmar skriker ”kom och ta mig” när man inte har ett enda mynt i fickan. Vad hände med år 2013 & kortdragningar???

 

 

 

 

Hittat din livskärlek?

Posted by on Nov 24, 2013 in Konst, Vardag | No Comments

Har du träffat din livskärlek? Diskuterade det ämnet med en kompis för ett bra tag sedan & han sade något som jag aldrig kommer att glömma. Han sade: Hur vet du att det är en enda person? Vem säger att det inte kan vara flera? Hänger det inte mycket på var någonstans man är i livet? Nu är denne man visserligen en riktig nörd, men kom ihåg mina ord: Underskatta ALDRIG nördar;)

Jag har plockat fram några av mina många kärlekstavlor & oavsett hur människan ser ut så är kärleken vacker. Sen om din livskärlek är en eller flera personer ….det vet bara du.Eller inte;) <3bild (64)

bild (65)

bild (66)

bild (67)

bild (69)

Vad väljer du bort?

Posted by on Nov 24, 2013 in Okategoriserade | No Comments

bild (63)Min lille son frågade mig igår: ”Mamma om du var tvungen att välja bort en grej, vad skulle du välja bort? Dina händer,ögon,ben eller din röst ?” Blev först lite besvärad av frågan och att jag dessutom var tvungen att välja bort. Välja till är mycket mysigare.”Allt eller inget” skulle han ju inte gå med på heller. Lika envis som mor sin. Han fick mig att fundera någon minut.”Utan mina händer skulle jag inte kunna känna ,måla,klappa och laga goda pannkakor till dig.Utan mina ben skulle jag inte kunna springa i den sköna luften och springa snabbt till dig om  du får mardrömmar.Utan mina ögon får jag inte se dig växa upp och inte kunna se hur dina söta barn ser ut i framtiden.Det får bli min röst. Ni tycker ju ändå att mamma sjunger katastrofalt:)” 

I jakt efter godis………..

Posted by on Nov 20, 2013 in Konst, Vardag | No Comments

Ibland kommer ett starkt sötbehov & man börjar leta lite halvdesperat efter något sött,syndigt & gott i skåpen.Man kan t.o.m gå så långt att man börjar rota & kika i barnens lådor.Tyvärr har man oftast varit så duktig och kastat allt onyttigt dagarna innan.När barnen är nöjda med sitt ”fredagsmyspysgodisätande” brukar jag kasta resten för jag vet hur svag jag är för barnsligt goda ting.I stundens hetta ,mitt i sökandet efter något syndigt gott, ångrar man självklart det men när man gett upp sökandet & återigen tagit sitt sunda förnuft tillfånga så kommer belöningen som en ängel från ovan med en säck full av fantasi & viskar mig ett glatt sött recept.Efter ett par minuter har man trollat fram en smarrig,nyttig & betydligt godare dessert.Då blir man mer än nöjd över att dagarna innan  ha kastat det där j—-igt goda skräpet.Jag har dock fortfarande inte hittat något som ersätter min svaghet för saltlakrits.Men det finns säkert en liten lakritsängel med:)

I jakt på syndigt socker så hittade jag lite annat ”godis” som jag skapade för ett par veckor sedan.

bild (61)

 

bild (63)

 

Vad vet jag

Posted by on Nov 18, 2013 in Vardag | No Comments

Tänker inte skriva mycket ikväll.Det är alldeles tyst & lugnt i huset trots att alla tre kids & Tjorven är hemma.Är djup,lugn & alldeles harmonisk just i denna stund.Jag har precis läst många av Anders Gyhlenius fina dikter.Det alla dikter har gemensamt är att de är oerhört vackra.Med enkla ord klär han sidorna med tonvis av starka känslor.En av dikterna fick mig att stanna till något extra.Den säger precis det jag hade i huvudet igår, när jag skrev mitt blogginlägg.bild (56)

Visst ser man det stora vita leendet?

bild (57)

Om vi skulle lära oss att vårda varje sekund likt en äkta & alldeles unik pärla…tänk så vackert allt skulle bli <3

Rädd om eller rädd för?

Posted by on Nov 17, 2013 in Vardag | 4 Comments

Vad mycket vi tar för givet här i livet. Människor,saker och t.o.m hela livet. Inget är för givet!Allt är till låns.Inte förrän det händer någon man håller riktigt kär något eller kanske t.o.m en själv så förstår  man att livet  är så skört,likt en tunn sytråd.Man kan inte gå omkring och tänka på den sköra tråden jämt och ständigt, men däremot kan man försöka ta tillvara på allt det fina,värdefulla och allt det underbara vi har omkring oss.Vi får heller inte glömma att leva fullt ut.Hur gör man det? Jo…känn efter vad du verkligen vill göra,sen gör man allt man förmår för att kunna göra det.Vad känner jag? Vad vill jag i just denna stund? Vet jag vad jag vill  imorgon och  i övermorgon?Vad kan gå galet om jag gör det? Är det något katastrofalt? Om inte….gör det!

Var hellre rädd om än rädd  för. De där liven,sakerna,stunderna i livet som man inte vill vara utan, de ska man vara rädd om.Den dagen,om tusen år, då det är dags att kasta in handduken då vill åtminstone jag känna:”Wow,jag testade verkligen!” Hellre det än: ”F-n….varför gjorde jag inte det för?” Det många människor kallar för misslyckanden väljer jag att kalla för erfarenheter.Det är just alla erfarenheter i livet som formar en till den man är och den man vill och föredrar att vara. Så våga vara er själva gott folk & våga följ hjärtat.Se till att övertala huvudet också, så blir det betydligt enklare och roligare.

Måste avsluta detta inlägg med följande:För ett par veckor sedan frågade en präst brudparet som stod vid altaret: -Vilket är viktigast? Tron eller kärleken? Brudparet som befann sig i kyrkan tänkte att prästen säkerligen ville ha svaret tron eftersom han var präst och de befann sig i Guds hus och svarade därför:-Tron.-Fel!Kärleken är störst, sa prästen :) Snacka om att det stackars kärleksfulla brudparet kände sig dumma.

Tro på er själva med stor kärlek till allt ni gör<3

bild (22)

 

 

 

Vasalöparen nr 4/13

Posted by on Nov 16, 2013 in En svensk klassiker, Lopp, Träning | No Comments

En mycket stillsam lördag.Ligger i soffan & läser Vasalöparen. Fick en plötslig längtan efter att åka skidor. Hoppas på massor med snö i år, så alla skidåkare får chansen att göra sitt yttersta med skidträningen.Bjuder på lite bilder från tidningen samt från den dagen då de togs i Omberg.Utsikten är helt magisk.Mycket intervallträning den dagen:) ”Cissi & Kersti känns som tvillingsystrar.De utstrålar glädje och pratar hela tiden.Ofta samtidigt”.Hmm……snarare mer som piff & puff ;)

Fotograf : Lucas Mara.bild (63)bild (68)

2013-11-15 15.28.28

 

 

 

            

2013-11-15 15.28.26

 

 

 

2013-11-15 15.28.42

2013-11-15 15.28.34